Vi möter mängder av artiklar i DN och andra tidningar som beklagar sig över att Sverige gör för lite. Klimataktivister protesterar på mängder av sätt. Oppositionen missar inget tillfälle att komma med svidande kritik av klimatarbetet. Det låter som att vi borde skämmas men är det verkligen så? I det följande ska det visas att vi inte avgör klimateffekten, vi har låga utsläpp per capita, är en stor kolsänka och är en förebild inom energiförsörjning samt teknik.
I Ett paradigmskifte för klimathotet så tydliggörs att Sverige inte kommer ha avgörande påverkan på klimathotet. Vi kan inte beskyllas för att inte göra något viktigt som vi kan göra. Det är istället så att i fall vi försämrar vår tillväxt och välfärd så blir vi mindre av förebild för de som kan påverka.
Kina avgör klimateffekten
Det är ur ett omfattande material helt uppenbart att vi har låga utsläpp per capita. Det betyder att vi svenskar sköter oss bättre än de flesta och det skulle kunna vara något att vara stolta över.
Sverige har låga CO2/capita
I Världens skogar och klimatet så visas hur viktig skogen är som kolsänka men också att Sverige ligger långt framme och har en hög biomassa i våra skogar. I Klimateffektivt jord- och skogsbruk så breddas detta och Sverige behöver inte skämmas över våra insatser men här är det område där potentialen är allra störst.
Sverige är en kolsänka med mycket biomassa
Vi ligger i framkant inom energiproduktion, miljöteknik, jordbruk och skogsbruk. Vi kan verkligen agera förebild men då kan det vara dags att sluta att skämmas.
Energiexportör, låga utsläpp, modern miljöteknik. Vi är en förebild.
Eftersom jag också bedömer det troligt att Kina kommer ha hela avgörandet över var klimateffekten hamnar så är följande fråga central: CHINA, CARBON NOT PEAKING YET. Det spelar roll för vårt agerande om någon annan fullständigt tar över som utsläppare. Kina konkurrerar ut vårt fossilfria stål, vår elbilsproduktion och mängder av våra produkter genom billig energi från kol. Det påverkar vår välfärd och utveckling i grunden.
Två små länder med en lång historia som också har bidragit starkt till världens utveckling. Länder med en befolkning på cirka 10 miljoner och många fantastiska personer som fått Nobelpris och gjort stora vetenskapliga insatser. Det är också länder med en försvarsindustri i teknikens framkant. De har hög BNP per capita och hög HDI vilket betyder att de har högt välstånd. Sverige har låg Gini, dvs låg ojämlikhet medan Israel är mer på medel.
Sverige ligger på 15-16:e plats när det gäller BNP per capita medan Israel ligger 30-35:e plats av ungefär 190 länder. Vi ligger alltså i samma grupp som EU och ett stort antal europeiska länder. En lista uppdelad i grupper som hamnar vi ungefär i grupp 2 av 12. Det är högt för båda länderna.
En betraktelse om varför vi har svenska framgångar är ett helt annat perspektiv. Tacka Luther för välfärden visar på de ideal och värderingar som bygger ett land starkt. Både judar och svenskar har en enormt varierad syn på sin religion. Den följs verkligen inte slaviskt annat av ett fåtal men en majoritet drivs av de starka grundläggande värderingar. Den viktigaste delen av Sionism är längtan efter en identitet som ger en stark arbetsmoral. För både Sverige och Israel så ifrågasätts dessa värderingar av vänstern som tunga för de lågpresterande men samtidigt är de så viktiga för våra framgångar.
Det här innebär att vi på många sätt tjänar på att samarbeta. I och med att vi på många sätt möter likadana utmaningar så uppstår så många saker att tillsammans hitta lösningar på. Vi hamnar ju också så ofta i att vi ligger långt framme inom allt från musik till medicin.
Det finns förstås också skillnader men det ska jag analysera vidare …
Det finns två viktiga skeenden för klimathotet som nu börjar utkristallisera sig i något som behöver förändra våra strategier. Det första är att förutsägelserna om effekter börjar bli riktigt pålitliga och det andra att bollen rullat över från Västvärlden till Kina och Indien.
Vad kan vi förutsäga?
Vi kan förutsäga mycket ….
Vi ser hur lagbundna våra vindsystem är, vi ser att vi har historiska data för upp till den temperatur höjning som är möjlig och vi ser att ökningen av extremväder blir måttlig.
Koldioxid fyller ju upp ett spektrumhål för växthuseffekten men allt eftersom koldioxidutsläppen ökar så minskar temperatureffekten av ytterligare utsläpp. Har vi en grads höjning så krävs typ fyra gånger mer utsläpp för nästa grad och ytterligare fyra gånger det för nästa grad. Att minska våra utsläpp gör därför liten skillnad för nästa temperaturökning utan det är de kraftigt ökande utsläppen som är faran. Temperaturökning lär dessutom maximalt bli nära 4 graders ökning. Vi får information utifrån fysikens lagar och av historiska data och kan med hyfsad säkerhet avskriva flera extremt dystopiska framtidsscenarier.
Vi ser ju också att klimatet får effekter på vad som är lämpligt att odla, hur gränserna för klimatzoner flyttas och att jordbruk och skogsbruk förbereder sig för kraftig omställning. Jordbrukets klimatanpassning visar att svenska bönder kan vara väl förberedda men samtidigt vill minimera de investeringar de avkrävs.
Ekonomiska analyser av klimatanpassning blir allt gedignare och de pekar på att det blir dyrare att anpassa sig än kostnaderna är för att minska klimateffekten.
Det blir också allt tydligare att det här med att stoppa huvudet i sanden och strunta i att förbereda sig kan bli väldigt dyrt och även innebära svält och umbäranden för de som inte kunnat förbereda sig för de förändringar som lokalt kan bli mycket stora. Ibland kommer en grupp människor att inte alls lyckat förbereda sig och en lokal katastrofsituation uppstår.
En av de stora diskussionerna är det här med extremväder. Ett ökat energiinnehåll i atmosfären leder till ökade risker för detta. Vi har dock sett att statiska data faktiskt visar måttliga sådana effekter och färre dödsoffer på grund av extremväder i världen. Vi observerar då också att temperaturen stiger minst vid ekvatorn och detta innebär att vi har en lägre temperaturgradient. Detta kan ge en tydligt minskad risk för extremväder, kanske i samma storleksordning som den ökad risken på grund av energiinnehåll.
Antal döda på grund av naturkatastrofer sjunker.
Vi har en situation där de extrema scenariona åt båda håll får lägre sannolikhet.
Det är ett ganska positivt budskap för mig. Det är inte lämpligt att sluta anstränga sig men samtidigt kan vi i Västvärlden känna oss rätt lugnade.
Vilka kan påverka?
Kina påverkar allt mer ….
Vi kan sedan också se en förändring bland utsläppare i världen där Kinas och Indiens utsläpp blivit en dramatiskt större andel. Även trenderna är sådana att detta kommer ytterligare förstärkas.
När det gäller trenderna så har Kina en liten nedåtgående trend men tyvärr är det något som inträffat flera gånger tidigare och visat sig baserat på helt felaktiga förutsättningar. Det troligaste är att Kina fortsätter att öka sina utsläpp kraftigt. Lägger man till att det krävs större koldioxidutsläpp för fortsatt ökning så har det blivit ett skifte så att det egentligen bara är Kina som avgör vilken temperaturhöjning vi får. Om och när Kina minskar sina utsläpp går bollen över till Indien.
När Västvärldens direkta effekt blir så här liten är det orimligt att tro att målet kan vara att vi sänker våra utsläpp.
Det är absolut så att Västvärlden har de högsta utsläppen per person och har ansvar för att agera förebild och stötta omställningen ekonomiskt men utan att Kina agerar så sker ingenting.
Jag tycker att informationen om hur klimatomställningen påverkar Sverige är väldigt svag och ska här titta på om det går att förstå mer. Det första steget är att undersöka om det finns några skillnader mellan det som skett i Sverige och på andra ställen i världen. Därefter undersöks effekterna på situationen i Sverige av de klimatförändringar som förutses. Högre temperaturer kan ju vara ödesdigert för en varm och torr plats men kanske ha flera positiva effekter för Sveriges del. Som avslutning diskuteras eventuella tipping points och radikala förändringar.
Vi kan i denna graf se att man på ett grovt sätt kan se att Sverige så har vår temperatur gått upp ungefär 2 grader, dvs en liten aning mer än resten av världen. Framför allt ganska lika.
En intressant aspekt är att vintertemperatur inte har ökat lika mycket och skulle man studera norra Sverige skulle det var ännu tydligare.
Det talas om att klimateffekten är svagast vid ekvatorn och ökar mot polerna ungefär som att inuti i ett växthus är temperaturen mer homogen. Vi i Sverige som ligger längre norrut skulle därför uppleva en högre förändring. För ett antal år sedan talades mycket om isfritt Arktis, smältande Antarktis men det har inte alls besannats. Kanske kan en delförklaring vara att växthuseffekten är så liten på vintern.
Det är stora variationer mellan olika år så man väljer att studera 30 års perioder när man vill se hur olika delar av Sverige. Jämför man olika 30 års perioder så ser man att egentligen alla delar av landet fått ökad temperatur och det är extremt svårt att dra slutsatser om att utveckling går fortare på vissa ställen.
Vegetationsperiod kan vara en viktig indikator på hur hög produktion vi kan uppnå inom både jordbruk och skogsbruk. Vi vet ju att jordbruks- produktionen i södra Sverige är betydligt högre och även om längd på vegetationsperiod bara är en indikator så kan man anta att förlängd period kan innebära positiva effekter för Sverige.
Det blir då extra intressant att studera hur denna period förändrats. Ur tabellerna kan man se en liten ökning för södra Sverige. Troligt med en aning bättre förutsättningar. Vad som är mycket tydligare är hur perioden går upp för norra Sverige och att det skulle kunna betyda att nya arealer blir mycket intressantare.
På de flesta platser i världen är nederbörd otroligt avgörande för skördar och jordbruksproduktion. Sverige har dock oftast en sjysst mängd nederbörd även om denna skiftar kraftigt beroende på år. Det blir därvid svårt att hitta några signifikanta trender beroende på klimatförändringen. Det är rimligt att dra slutsatsen att vi hittills bara haft liten påverkan på jordbruksproduktionen. Att gissa att även framgent så får detta liten effekt är fullt möjligt.
Regnmängder
Klimatförändringens inverkan på oss
Med fortsatta trender mot högre temperaturer ligger Sverige bra till för egentligen innebär de bara ökade möjligheter till jordbruk och skogsbruk. Länder med högre temperaturer upp till maximala värdet 4 grader över oss har oftast högre produktion/areal. Självklart finns ju hotet att nederbördsmängder får ett ofördelaktigt skifte mot torrare eller kraftig ökning. Jordbrukare kan också möta stora utmaningar när de behöver byta gröda och arbetssätt.
Ökade temperaturer kommer att leda till åtminstone för oss nya väderhändelser och olika slags katastrofsituationer med allt från översvämningar till kraftig torka. Hittills har Sverige klarat att anpassa sig till detta så väl att vi snarast haft en minskning av dödsfall och stora materiella förluster. Vi måste bygga upp vår beredskap men i ett grundläggande scenario så är inte stor oro befogad. I nästa avsnitt diskuteras riskerna för större händelser än detta.
Biologisk mångfald är något vi behöver fundera på redan utan några stora klimathändelser. Vi har redan flera skeenden som leder till en utarmning. När vi anpassar oss, skyddar oss mot själva väderförändringarna så är det en aspekt som lätt glöms bort. Det kommer bytas grödor, ordnas bevattning och genomföras mycket som hotar allt från bin till hela ekosystem. Det finns dock många tecken på att över hela det politiska spektret finns en medvetenhet.
I Sverige har vi en landhöjning efter inlandsisen som är störst i norr. Denna landhöjning motverkar havsnivåhöjningar pga klimatförändringarna och även om vissa kustremsor är hotade i södra Sverige bör man med viss tillförsikt kunna bedöma att höjd vattennivå är ett måttligt problem som vi kan anpassa oss till.
Även om det inte finns någon garanti att skidåkarna kommer vara nöjda eller ens att badarna kommer tycka att det blev bättre. De flesta grundscenarion för Sverige pekar kanske inte på att vi får det bättre men att sammantaget med alla effekter så får medelsvensson inga allvarliga försämringar. Inte ens om temperaturhöjningen går över 2 grader och närmar sig 4 graders höjning. Vi kan också vara medvetna om att koldioxid har en exponentiellt avtagande effekt så att så mycket värre blir det inte.
Vilka kaskadeffekter och risker finns
Jag börjar med golfströmmen som är mest omtalade tipping point där vi får dramatiskt ändrade förutsättningar. För 8200 år sedan så saktade golfströmmen upp på grund av ett stort utflöde av kallt sötvatten från av is uppdämd sjö.
Vi kan se att detta utlöstes av en temperatur mycket högre än den vi har nu och att det var väldigt speciella förutsättningar med kvarliggande is från den tidigare istiden.
Ingen forskare kan bevisa att en bromsning inte kan ske men samtidigt finns det inga forskningsresultat som tyder på att risken är stor. De scenarion Johan Rockström marknadsför har inte alls den trovärdighet de borde ha haft för att få så stort genomslag.
Biologisk mångfald har krympt av flera olika anledningar och när det talas om svältkatastrofer för att bin som art dör ut så har det en forskningsmässig grund. Däremot har media en tendens att överbetona riskerna för detta. Det jobbiga är dock att minskad biologisk mångfald kan ställa till problem på så många olika svåröverskådliga sätt så att även om varje sådant scenario har ytterst liten risk så kan totalen innebära en signifikant risk.
Ända sedan klimathotet uppmärksammades första gången har man beskrivit scenarion där stora delar av Antarktis och Grönland smälter bort. Många av dessa har tiden dock vederlagt då skeenden som förutsetts inte har inträffat. Det betyder dock inte att något scenario som inte studerats så väl skulle kunna leda till detta. Ett historiskt perspektiv på Havsnivåhöjning som varit 130 m sedan förra istidens topp gör att vi även av naturliga orsaker behöver beredskap för variation i havsnivå.
En annan aspekt som lyfts i ännu högre grad är olika former av extremväder med enorma konsekvenser. Det vi sett hittills pekar dock inte på något sådant utan bara den tidigare nämnda ökningen av extremväder som vi trots allt hanterar på ett ok sätt.
Våra klimatzoner
Klimatförändringarna kan leda till att våra klimatzoner rör på sig på olika sätt och det kan bli leda till katastrofer och drastiskt ändrade förutsättningar för en mänsklig bosättningar. Det handlar om risker för många miljoner människor men risken för att större delen av världens befolkning dör ut är låg. För Sverige som ligger i norra delen av klimatzonen: ”Temperate forest” som kan röra sig norrut är riskerna för dramatiska effekter ännu lägre
Det finns ganska omfattande forskning som visar att de genetiska variationerna är för små för att begreppet ras ska vara ett rimligt begrepp. Det går förstås att klassificera människor i olika etnicitet baserat på något slags utseendemässiga grunder men det går sedan inte att använda detta för någon slags ytterligare slutsatser om förmågor.
They follow along the continuum and do not separate modern humans into the categories some people call ”races.” The DNA of all modern humans is 99.9% identical. You are part of this six million year story of adaption and survival. It is written in the language of your genes, in every cell of your body.
Den som försöker använda rasbegreppet gör bara bort sig. Den vita ”rasen” kan ha varit väldigt framgångsrik de senaste 200 åren men det finns inga som helst slutsatser om att det är annat än slump. Varje individ måste skapa sina möjligheter utifrån samma chans till bra förmågor.
Däremot att göra analyser baserat på hur uppväxtmiljöer har en stark inverkan på våra förmågor och värderingar ger mycket relevant information. De flesta länder och områden har en stor blandning av etniciteter så detta är inte ens i närheten av rasism.
Vi har över världen extremt stora skillnader i utbildningsnivå. Det är troligt att liknande variationer gäller gammaldags värderingar, kriminalitet och yrkesförmåga. Uppväxtmiljön ger helt olika förutsättningar att klara stora intellektuella utmaningar.
Våra demokratiska system är alla baserade på respekt för nationalstaten och inget trovärdigt alternativ till detta existerar. Det betyder att varje stat har full rättighet att kontrollera sin invandring. Vi har internationella överenskommelser men de är till för stabilitet i relationerna och ingen stat är bunden av dem för all framtid. Det är då faktiskt tillåtet för stater att använda sig av all tillgänglig kunskap för att bestämma migrationsvolymer men också andra kriterier för vilka som får invandra.
Det är också tillåtet att skapa statistik för hur olika invandrargrupper klarar sig i sitt nya land. Information om allt från kriminalitet till arbetslöshet är helt rimligt att använda som en prognos för hur bra integrationen kommer att fungera för fler från samma ursprungsland.
Det är inte rasism att basera beslut på denna information.
Det är också rimligt att som mottagarland bli avskräckt från invandring från länder med en hög nivå av terrorism. Slutsatsen att man kan få invandring av många potentiella terrorister är inte alls orimlig.
Gedigen information är en demokratisk rättighet och även vid beslut om invandring är detta rimligt att förmedla. Det är också rimligt att basera sina beslut på vad som är fördelaktigt för de som redan är medborgare. Att använda all information om uppväxtmiljö och förutsättningar hos invandrare är motsatsen till rasism. Det är istället en tro på att vi människor är formbara och har möjligheter oavsett etnicitet.
Olika utbildningsnivå i olika länder Kriminalitet hos olika invandrargrupper i SverigeKriminalitet olika länder
Sverige är inget föredöme med låg kriminalitet men det går att argumentera för att vi just därför har extra högt behov av att väga in detta när vi tar emot invandrare.
Jag börjar luska i kostnaderna för att bygga havsbaserad vindkraft. Det här med att den utretts så länge och ännu inte egentligen tagit fart innebär en signal om att det kan bli mycket dyrare, svårare och riskablare än man trott.
Ekonomisk tillväxt är den relativa ökningen i något produktionsmått. Vanligen är det ökningen av värdet på ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med föregående tidsperiod (till exempel månad, kvartal eller år).
Det är alltså ett sätt att försöka se om vi världen, staten, … förändras så att vi får ett större ekonomiskt utrymme för att leva på det sätt vi önskar. Från miljörörelsen har det kommit en kritik om att vi istället borde sträva efter att leva på ett enklare mer grundläggande sätt. Sjunkande BNP skulle då inte vara ett problem om vi istället fick ett lugnare lyckligare liv.
Stora delar av miljörörelsen har då sett det som att det finns ett motsatsförhållande mellan miljö och tillväxt. Anledningen är att rent historiskt har det funnits ett statistiskt samband mellan tillväxt och ökad förbrukning av resurser.
Då produktionen blir effektivare kommer fokusering på tillväxt att leda till ökad miljöpåverkan, då även effektivare produktion tillåter ytterligare ökad produktion genom det som kallas rekyleffekten.[5][6][7][8][9][A 1] Kritikerna menar att detta, tillsammans med en växande befolkning och större andel I-länder, inte kan vara resurs- och miljömässigt hållbart.[12] Bland annat den gröne ekonomen Herman Daly förespråkar istället nolltillväxt.[13] I många utvecklade länder, t.ex. Sverige, har dock t.ex. energianvändning per capita inte alls ökat i takt med tillväxten som de senaste 40 åren varit mer än 4 gånger större än energianvändningen.
Det lyfts ofta att tillväxt är del i en positiv spiral för ett land så att skattintäkter, investeringar och möjligheter ökar ihop med ekonomisk tillväxt. Att välja något annat än ekonomisk tillväxt kan då ses som något som hotar vår välfärd.
Vi har sedan länge en stark ekonomisk tillväxt i världen. Den är varierande i styrka men ständigt växande utom under korta perioder.
Aktuellt är Nobelpriset i ekonomi som handlar om innovationsdriven tillväxt. Det handlar om att när en innovation börjar användas för nya tillämpningar så tar landets utveckling fart. Det handlar om att innovationer skapar en serie av strukturomvandlingar av våra företag.
I inlägget Miljö och grön tillväxt beskriver Centerpartiet hur de genom satsningar på utvalda områden uppnår en ekonomisk tillväxt som samtidigt som deras agerande främjar miljön. Miljöpartiet har i Ekonomin en mycket mer kritisk hållning till ifall ekonomisk tillväxt ens är möjligt samtidigt som man agerar för en bättre miljö.
Begreppet Ekonomisk hållbarhet (Region Stockholm) är något man försöker introducera istället för tillväxtbegreppet. Här gör KTH också ett försök att använda begreppet: Ekonomisk hållbarhet.
Wikipedia artikeln Green growth beskriver tillväxt som också är miljömässigt hållbar, dvs något åt det håll Centerpartiet beskrev ovan. Det som eftersträvas är att ekonomisk tillväxt frikopplas från både resurs-användning och negativa miljöeffekter. Centralt för detta är hållbara energi system. OECD, GGGI och flera andra organisationer har tagit fram strategier för grön tillväxt. Kritiken mot grön tillväxt ifrågasätter om det går att uppnå tillräckliga förändringar av underliggande ekonomiska system för att verkligen kunna göra något åt klimatkris, biodiversitet och miljömässiga försämringar.
Timbro artikeln ovan argumenterar för att alternativen till tillväxt är mycket sämre för vår miljö. De pekar på ekonomier med dålig tillväxt som exempel på extra mycket miljöförstöring. Miljömedvetenhet utmärker ju inte fattiga länder med usel tillväxt. Istället skräpar de ner och missköter sina resurser på ett sätt som skrämmer.
Att studera Kina och deras tillväxt skapar flera intressant frågor:
De har haft mycket hög tillväxt och stor ökning av koldioxidutsläpp. Är det ett argument för koppling mellan dessa två?
De växer om Europa. Leder det till en pessimistisk slutsats om att vårt miljöarbete bara leder till att någon annan går om oss?
Vad hämmar Europas tillväxt?
En översikt över världsekonomin visar upp tre block som dominerar helt:
USA mfl
Kina mfl
EU mfl
Det första med stark tillväxt men med försvagning. Det andra med accelerande tillväxt. Det tredje med en försvagad tillväxt.
Den här bilden visar att både USA och Europa lyckats sänka sina utsläpp kraftigt under en period med någorlunda tillväxt.
Eftersom effekten av varje ny koldioxidmolekyl minskar när det blir fler så har vi det positiva läget att tillväxt i alla fall är möjligt utan stor ökning av klimateffekten.
Det är väldigt positivt då tidigare resonemang landade i att det är svårt att förbättra välfärden utan tillväxt.
Det är stor upprördhet bland jord- och skogsbrukare kring EU förslag för att möta klimathotet. Samtidigt har jag visat hur mycket möjligheter det också finns i bra jord och skogsbruk i inläggen Jordbrukstrender och klimat och Världens skogar och klimatet. Det är dock möjligt att de områden som skapar konflikt är de som erbjuder förändring på riktigt. Vi får nog erkänna att många beslut som tagits hittills varit mycket symbolpolitik blandat med fina ord om allt från jämlikhet till återcirkulering.
Bondeprotester och kommentarer kring det
Det är absolut så att vi måste möta en grupp människor som ofta arbetar väldigt långa dagar. De har sett hur deras tillvaro blivit allt mer ansträngd och hör nu talas om mer pålagor och krav. Det behöver vara människor vi lyssnar på och jag blir riktigt rädd när de kopplas ihop med extremhögern och bakåtsträvare.
I inlägget: Det är naturligt att arbeta så driver jag tesen att miljövänligt kräver högre arbetsintensitet. Istället för ännu mer maskineri och stora tillförda mängder energi så tror jag på en utveckling med mer mänsklig arbetskraft. Maskiner, automatik och robotar kräver stora mängder underhåll och service som kan leda in i riktigt onda cirklar. Det är min bestämda uppfattning att det kommer vara ännu viktigare inom dessa våra grundnäringar
I inlägget om jordbruk refererar jag dock till flera källor som visar hur mycket större skördar som uppnås med modernt jordbruk. Mitt förslag är absolut inte att gå till gammaldags arbetsintensivt jordbruk. Däremot inser vi allt fler faror med det centraliserade jorbruket och ytterligare steg mot mer stordrift, monokultur och land som inte ses med mänskliga ögon. Allt från storskaliga växtangrepp till minskad biologisk mångfald kan bli resultatet av detta. Ett annat problem är de storskaliga tekniska system som detta skapar och den svårighet det finns i underhåll av sådana system. De är inte heller bra för den flexibla resursåtervinning som vi behöver allt mer av.
Det är inte så att jag tror att den gammaldags jordbruksarbetaren som gjorde arbeten enligt tillsägelse har en roll. Det krävs istället mycket djup förståelse för sin yrkesroll och mer samarbete med en maskinpark som tillför ökad mängd intelligenta beslut och underlag.
Det tas allt fler initiativ kring hur dessa två viktiga näringar bedrivs effektivt samtidigt som det skapas kolsänkor och ökad biomassa. Vi måste ta tillvara den stora kompetens det finns bland dessa människor.
Vi behöver förstå mycket mer om:
Kolcykeln och kollagring
Människan, globala kolcykeln och jordens kolsänkor
Skogens ekosystem och kollagring
Skogens ekosystem, flöden och ansamlingar
Störningar och hur de påverkar kollagring
Det visar sig att de ekonomiska konsekvenserna av avskogning kan bli så mycket större än de ekonomiska drivkrafter som är orsaken. Finansieringsfrågor när det gäller skogsbruk lyfts allt högre på agendan när insikten om att ett klimatmässigt bättre skogsbruk kan vara mycket lönsamt.
Här är ett initiativ där man vill använda AI och modern teknik för att bedriva ett effektivare och bättre skogsbruk. Det är inte så att jag kan bedöma hur bra detta blir men jag ser det som ett tecken på att mycket kommer hända utan politiska mål och stenhård styrning.
När vi pratar om koldioxid och ett klimathot så ska vi vara medvetna om att ökad koldioxidhalt historiskt ofta har hängt ihop med ökning av biomassa. Väldigt många växter frodas bättre ifall halten är högre. Det finns en så kallad negativ feedback loop som motverkar klimathotet. En möjlighet till att jorden själv löser problemet åt oss finns.
Det är dock ingen självklarhet att det fungerar eftersom mänsklig verksamhet har så stora effekter på markanvändning och ökningen av biomassa kan bromsas av avskogning och brist på andra viktiga faktorer som vatten.
Skogsskötsel definieras oftast som ”uppdragning, vård och förnyelse av skogsbestånd så att växtplatsens produktionsförmåga uthålligt utnyttjas på ändamålsenligaste sätt och med hänsyn till natur-, kultur- och övriga intressen.”
Skogsencyklopedin. Sveriges Skogsvårdsförbund. 2000
Det finns en mängd olika system för avverkningsmetoder och åldersfördelning och val av trädslag. Utifrån ett perspektiv där vi funderar på mesta möjliga biomassa och kolsänka kan man då verkligen ifrågasätta både kalhyggen och stordrift. Kanske kan modern teknik, AI och decentralisering vara ett sätt att lyckas med det?
Ett liknande resonemang kan säkert föras även för jordbruk men ännu har jag inte läst på tillräckligt för att det inte ska falla platt.
Det finns omfattande påståenden om att ökad koldioxidhalt i atmosfären skulle vara positivt för biomassa globalt. Rent biologiskt är detta underbyggt men samtidigt kan förstås klimateffekten orsaka saker som minskar den för oss människor nyttiga och bra biomassan.
Tittar man djupare på detta så har ökade koldioxidhalter en mycket komplex interaktion med näringshalt i våra jordar och förändringar i torrperioder och översvämningar. Den första och enklaste slutsatsen är att vi måste förstå mer kring hur ett bra jordbruk med resursåtervinning bör bedrivas. Jag tar utgångspunkten en artikel om jordbruk från Breakthroug.org.
Vi har i världen en tydligt ökad jordbruksproduktion men artikeln vill belysa att det finns delar i denna ökning som inte är långsiktigt hållbar utan kan leda till utarmning av framtida produktion. I västvärlden finns redan flera trender till att prioritera långsiktighet framför största möjliga kvantitet.
Det bör dock påpekas att den kraftigt ökade skörden är väldigt avgörande för välfärden i världen. En prioritering av långsiktighet får inte leda till minskade skördar så att stora mängder av människor drabbas av svält.
Jordbruksproduktion nedbrutet i olika delarJordbruksproduktion för olika produkter
Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security comprehensively deals with important aspects of climate resilient agriculture for food security using adaptation and mitigation measures. Climatic changes and increasing climatic variability are likely to aggravate the problem of future food security by exerting pressure on agriculture. For the past few decades, the gaseous composition of the earth’s atmosphere has been undergoing significant changes, largely through increased emissions from the energy, industry and agriculture sectors; widespread deforestation as well as fast changes in land use and land management practices. Agriculture and food systems must improve and ensure food security, and to do so they need to adapt to climate change and natural resource pressures, and contribute to mitigating climate change. Climate-resilient agriculture contributes to sustainably increasing agricultural productivity and incomes, adapting and building resilience to climate change and reducing and/or eliminating greenhouse gas emissions where possible. The information on climate resilient agriculture for ensuring food security is widely scattered. There is currently no other book that comprehensively and exclusively deals with the above aspects of agriculture and focuses on ensuring food security. This volume is divided into fourteen chapters, which include the Introduction, Causes of Climate Change, Agriculture as a Source of Greenhouse Gases, Impacts of Climate Change on Agriculture, Regional Impacts on Climate Change, Impacts on Crop Protection, Impacts on Insect and Mite Pests, Impacts on Plant Pathogens, Impacts on Nematode Pests, Impacts on Weeds, Impacts on Integrated Pest Management, Climate Change Adaptation, Climate Change Mitigation, and A Road Map Ahead. The book is extensively illustrated with excellent photographs, which enhance the quality of publication. It is clearly written, using easy-to-understand language. It also provides adoptable recommendations involving eco-friendly adaptation and mitigation measures. This book will be of immense value to the scientific community involved in teaching, research and extension activities. The material can also be used for teaching post-graduate courses. It will also serve as a very useful reference
Amazon beskrivning av: Climate Resilient Agriculture for Ensuring Food Security
Återigen så ska inte markanvändning glömmas bort i klimatdebatten. Här kan de viktigaste långsiktiga förändringarna ske
Utdrag som visar hur viktigt det upplevs att använda jordbruk som kolsänka
Det här avsnittet beskriver olika alternativ för att minska klimateffekten genom att reducera utsläpp av koldioxid.
Konkurrera ut dålig markanvändning med liten kolsänka.
Insatsprodukter …
Byta ut produkter så att de med bra kolsänka väljs.
Jordbruk är beroende av så många olika faktorer med allt från vattentillgång till näringsrika jordar. Vi har en klimatförändring som skapar allt från torka till översvämningar som försämrar för jordbruket. Ökad kolbindning, kraftfulla kolsänkor inom jordbrukssektorn kommer också tillbaka till sektorn genom mer stabila förutsättningar för produktionen.
Här är ett stycke som handlar om förändrad markanvändning och det påpekas att skogsbruk ökar bindningen av kol jämfört med åkerbruk. Intressant är dock att använda marken för bete har nästan lika stor effekt.
Nu kan vi och för sig inte äta skog i någon större mängd och betesmark ger betydligt lägre avkastning i mängd mat som produceras.
Det visar ändå på en stor potential i att nya och bättre sätta att använda marken för att tillfredställa våra behov.
Här en intressant beskrivning av de avvägningar som görs vid jordbruk i Indien. Detta är intressant för att det rör sig om högproduktivt jordbruk med ofta knappa resurser. Det blir så tydligt vilka svåra avvägningar som görs. En svensk bonde har förstås inte alls lättare avvägningar men här kan man studera så många som ställs inför liknande utmaningar.
Jordbrukarens val och effekterna på växthusgaser kan här åskådliggöras på ett tydligt sätt.
Olika sorters jordbruksprukter har inte riktigt den förenklade påverkan på kolsänkor som en del tror. Husdjursskötsel kan vara bra.
Det finns mycket mer att skriva men jag tar en paus med en fråga:
Vad kan ur ett svenskt perspektiv göras för en riktigt långsiktigt hög jordbruksproduktion?
Tänk skogsbruk kan vara den mest avgörande delen i att bemöta klimathotet?
Flera olika artiklar som belyser olika aspekter kring skogsbruk och hur det påverkar klimatet. Dessa samlas i boken Forestry & Climate change. Allt från att gödsling kan ha flera motverkande effekter till att saker som ökar den levande biomassan kan ha negativ effekt på hur mycket kol som binds i marken är intressanta aspekter
Att förtydliga hur avgörande skogsbruk kan vara för att möta klimathotet blir en bra start på resonemanget.
Skogar täcker ungefär 30% av jordens landområden och binder mer kol än det finns totalt i vår atmosfär.
Det är ju en ökning av kol i atmosfären som skapar hela den klimateffekt vi har sett. Att mer skog snabbt skulle avhjälpa detta är ett viktigt perspektiv även om jag inte påstår att mer skog är lätt uppnått.
Stern rapporten är en oerhört viktig del av hur vi resonerar kring att möta klimatförändringarna.
Kortfattat konstaterade den att det är mycket dyrare att åtgärda klimateffekten efteråt än att förebygga och minska effekten. En viktig aspekt som tas upp i Stern rapporten och andra ställen är att avskogning svarar för 18% av den ökade koldioxiden i atmosfären. Att bara vända trenden så att vi får mer skog istället skulle ha en enormt bra effekt.
Att fundera kring vad som händer i skogarnas mark är en viktig aspekt. Ska man långsiktigt binda mer och mer kol är det ju lämpligt att marken också innehåller mer och mer kol. Själva biomassans kolinnehåll kommer ju variera ganska kraftigt beroende på tillväxt eller en period av skörd.
Det första nedslaget handlar förstås mest om var skogarna ökar i omfång, dvs i de flesta utvecklade länder medan de krymper på de flesta andra håll.
Här verkar det viktiga skälet vara att att jordbruk, ökad befolkning och stark exploatering av skogsområden är vanligt i länder i en mer pressad situation medan det i rikare länder finns större utrymme för att värdesätta skogen. Det bör troligen vara skillnad på fokus så att fattiga länder får stöd i att avstå från hårdexploatering av sina skogar. Länder i Europa och Nordamerika bör snarare gå djupare in på hur olika former av skogsbruk påverkar mängden kol som lagras i marken. Sverige kan verkligen ligga i framkant kring att undersöka vad som lagrar mycket kol i marken och också innebär stor genomsnittlig biomassa.
Vår aktuella diskussion om reduktionsplikt sätter fingret på vilken sorts energiprodukt som vi skapar från vår biomassa. Kvaliteten på biomassa kan ju skilja sig drastiskt om den ska användas för mer traditionell uppvärmning eller om den ge oss biodrivmedel.
För traditionell uppvärmning har vi en väl upparbetad bransch i Sverige medan det här med biodrivmedel är mycket mer nytt. Det finns en hel del som tyder på att det därför importeras mer när det gäller biodrivmedel.
Följande gedigna bok tar ju framför allt upp jordbruk men belyser även skogsbruk men framför allt så ger den en förståelse av interaktionen mellan jord och skogsbruk.
Grundläggande principer som att när en kolsänka börjar innehålla mycket kol så växer sig de motriktade processerna med frigörande av kol starkare. Det kombineras med djupa analyser av att väl avvägd gödning, vattentillförsel ger effektiv odling men också mindre utsläpp av växthusgaser.
Det här stycket lyfter hur stora kolsänkor skogen innebär men också hur det finns ett ständigt utbyte med atmosfären. Skogen som kolsänka påverkas av ålder vid avverkning och gödning men till detta kommer kolsänka i markerna där nedbrytningen ju gärna får vara långsam.
Abstract: Mechanical site preparation is assumed to reduce soil C stocks by increasing the rate at which the displaced organic material decomposes, but the evidence is equivocal. We measured rates of C loss of forest-floor material in mesh bags either placed on the surface or buried in the mineral soil at four sites in different regional climates in British Columbia. During the 3-year incubation, buried forest-floor material lost between 5% and 15% more C mass than material on the surface, with the greatest difference occurring at the site with the lowest annual precipitation. Studies of the long-term fate of buried and surface humus are needed to understand the net effects of site preparation on soil C stocks.
Decomposition rates of surface and buried forest-floor material Cindy E. Prescott, Anya Reid, Shu Yao Wu, and Marie-Charlotte Nilsson
Denna artikel fokuserade på en ytterst liten del av problemområdet men visar vilka svåra avvägningar det handlar om. Detta förstärker jag genom att leta material om hur biomassa och kollagring påverkas av olika slags skogsbruk.
Carbon sequestration and storage in forest ecosystems is often promoted as a solution for reducing CO2 concentrations in the atmosphere. Yet, our understanding is lacking regarding how forest management strategies affect the net removal of greenhouse gases and contribute to climate change mitigation. Here, we present a review of carbon sequestration and stock dynamics, following three strategies that are widely used in boreal, temperate and tropical forests: extensive forest management, intensive forest management and old-growth forest conservation.
Det inledande stycket Purpose of review i nämnda artikel
Det handlar alltså om tre sorters skogsbruk som undersöks:
Extensiv
Intensiv
Gammal tillväxt
Det finns uppenbara och stora skillnader mellan hur dessa påverkar kollagring.
Vi kan också föra en diskussion om en minskning av skogsindustrin är bra för klimatet och självklart är en gammal skog som får självdö en bättre kolsänka än skog som avverkas men vi kan ha breddat det i alldeles för hög grad. Skogsindustrin vill ju att det ska planteras skog och att den ska växa till så bra som möjligt. Det kan vara så att skogsindustrin ser till att områden blir skogbevuxna som annars inte skulle haft någon skog.
Vi kan också diskutera fördelningen mellan privat och offentlig skogsindustri. Det är mycket troligt att vi behöver en decentralisering av skogsbruket och att det därför vore bra med ökat privat ägande. Ett ägande med restriktioner och styrmedel men ändå ett ökat privat ägande av skog.
Här är utredning kring moderniserat skogsbruk som mycket handlar om bra förhållanden för skogsägare men det kan ju vara ändå vara viktigt för klimatet.
Sverige har mängder av skäl att på djupet undersöka hur vi bedriver skogsbruk.
Här lägger jag till diverse aktuella länkar och små inspel:
Skogen är mer än en kolsänka tar upp hur viktig och ökande kolsänka våra skogar är. Det senaste har dock kolsänkan minskat något men DI argumenterar för att vi som land ändå har ett bra läge med både låga utsläpp och stor kolinlagring.
Enligt Kunskapsverkets rapport kan det minskade upptaget härledas till tre orsaker: 1) lägre tillväxt i skogen, till följd av bland annat högre temperaturer och torka; 2) att större mängd skog har dött, till följd av inte minst ett historiskt stort angrepp från granbarkborren med start 2018; och 3) ökad avverkning, som beror dels på att skogsägare säkrar virkesvärdet av träd som riskerar att angripas av granbarkborre, dels på minskad import av skogsråvara från bland annat Ryssland.
En kunskapsresa 